Abbes & Hilmas mamma

Idag har det varit en jobbig dag och en trevlig dag på samma gång, eller till och från kanske man ska säga? Det har varit jobbigt för att Albin varit på dåligt humör mest hela tiden. Han har inte velat äta något vidare, gröten kom upp lika fort som den kom ner. Tommy har haft saker att göra största delen av dagen, så man har varken fått något gjort eller kunnat planera nånting. Albin har absolut inte sovit bra, nästan inget alls. Han var även bökig att natta ikväll. Men ändå är han såklart våran älskade goding! Önskar bara att man kunde byta av ibland och få göra något annat. Känner mig lite trött och less då och då. Blir också på lite dåligt humör, nedstämd, då det är som det är vissa gånger. Man får hoppas på en bättre och gladare dag imorgon och se fram emot våran flytt till palatset...

Det trevliga i dag var att vi fick besök av Kennet, Jonna och deras lilla Ivar (mitt så kallade barnbarn, kattungen). Vi fikade kaffe, bulle och hade allmänt trevligt. Ivar trivdes här ganska snabbt, gömde sig för den lilla terroristen (Albin) hela tiden och till slut blev han trött och la sig i soffan för att sova.
Lite senare på eftermiddagen var Albin så himla trött och grinig. Så vi gick ut och tog bilen för att åka en sväng. Där är han ju oftast nöjd en stund. Till slut somnade han till. Det var egentligen på tok för sent, men tänkte att han måste få sova en stund eftersom han knappt hade sovit nåt på hela dagen från tidiga morgonen. Han var ju som sagt väldigt grinig och helt slut. Då åkte jag till Helena med familj. Gav William hans present och sedan fick jag syta lilla Isabella en stund, hon sov i min famn hela tiden och Albin låg ute i bilen och sov.

Nu ikväll så åkte Tommy iväg strax före halv åtta för att jobba. Jag hade redan förberett Albin med pyjamas, D-droppar, ny blöja och tandborstning. Så jag gav honom flaskan och hoppades på en lugn och skön insomning för stackarn. Men inte det! Jag fick stå böjd som en ostkrok över hans säng i cirka 25 minuter, klappa honom på rumpan och sjunga "Trollmorsången". 25 minuter låter kanske inte så länge, men med min rygg så känns det som att jag fått en ny ryggfraktur när jag ställer mig upp igen. Det känns som dubbelt så länge! Men det blev ju iallafall en bra tid han slocknade, vid åtta. Så nu är det bara att hoppas att han får sova hyffsat, tills att han ska komma in till mig och böka runt i min säng. Sötpropp!

En Albin som inte ville sitta still, som vanligt!